Igår hade jag och Maxi en myskväll på Hovdala.
Vi började med en promenad i de vackra skogarna. Sedan blev det uppletande. Maxi var jätte duktig och hittade alla saker jag lagt ut.

Efter uppletandet åkte vi ner till guldkusten för ett dopp i sjön. Har man varit duktig får man ju ha lite belöning. Maxi tog nog sina första simtag men han är fortfarande en liten badkruka.

När vi badat färdigt invigde jag min nya stol som jag fått av Claes. Han sa att han tänkte på mig så fort han såg den. Han är så gullig.

Vi avslutade kvällen med en hundslingan. Älskar verkligen Hovdala och dess vackra natur. Vi är verkligen lyckligt lottade att ha det så nära.

Höll ju på att glömma....

Jag läser om alla projekt alla gör och det får mig att känna mig lat. Så idag började jag på ett eget projekt. Vad det är och bild på resultatet kommer.
Det lovar jag...

Dagen började med en joggingrunda med Veronika och Viktor. Idag tog vi oss i kragen och sprang mer än förra gången.

I kväll var vi och tränade med Claes, A-K och Veronika.

En del skador blir det ibland med en hund med fart. Ett jack i handflatan och ett blåmärke på benet. Hmm...

Såg idag att mitt inlägg förra gången fått fnatt och bilderna ligger helt fel. Aja... Här kommer en bild på Ferdinanda :)

Idag gick vi Hovslingan ute på Hovdala. Mysig promenad med trevligt sällskap.

Så klart blev det en fika oxå. Mumsiga muffins och wienerbröd med chokåläe ? vovvarna fick vars ett tuggben. Under fika pausen plockade jag nog bort minst 15 fästingar och ja ska erkänna att jag mördade varenda en av de äckliga små kräken. Även om de inte kan hjälpa att de blivit fästingar.

Nästan framme vid bilen tvärnitar Veronika och säger Anna ta upp min kamera. Först fattar jag inte vad hon menar men sedan pekar hon ner i diket och där stod:

Bambi.
Så liten och gullig, helt bedårande.


För att komma till Hovslingan måste man köra igenom kohagen och även kossan Ferdinanda ville vara med på bil. Så söt och pussgo :)

Idag är vädret ganska perfekt för promenader. Inte för varmt och soligt utan svalt och lite molningt. 

Härligt...

I morse var jag först ute med Veronika och vovvarna på en spring/promenad runda. Alltid lika roligt fast i morse var jag trött och hade ont i huvudet. Så vi gick större delen av rundan. 

Å här proffsiga ser vi ut i spåret    

Ska villigt erkänna att jag åkte hem och la mig en stund när jag kom hem, men det hjälpte inte heller mot huvudet. 

Måste vara sågspånen som svällt. Haha....

Mogge gjorde ett utfall mot Maxi i morse, helt oprovocerat. Han har ju dock bara varit hos oss i ett par dagar så vi får ge det lite mer tid. Tur jag har en så super snäll hund. Han bara vek undan och tyckte det var allmänt jobbigt. 

Runt middag begav vi oss ner till Åsa för att hämta töserna. Hade lovat och rasta dem idag. Vi gick en runda på ca 6km som vi kallar vildsvinsrundan, ja namnet säger väl vad vi har stött på där :o) En mycket trevlig runda runt magle våtmarker.  Så skönt att man kan gå och ha alla hundar lösa. De trivs så bra då...

I en av dammarna var där ett par söta svanungar, pappan vaktade dem ordentligt.

Tillsist bjuder jag på en fin blomma som vi hittade längs vägen, tyvärr råkade jag kapa av huvudet på Hitta.

Jag jobbar just nu ganska mkt vilket kommer att löna sig i slutänden men man inser att man inte orkar lika mkt som när man var 20 samt att jag tycker lite synd om min hund men när jag är ledig så försöker jag hitta på mkt med honom.
I helgen passar vi Hitta. Alltid lika roligt att ha henne. Hon är en sådan härlig hund.

Igår skulle jag och Veronika gått Finjasjöleden men pågrund av vädret valde vi vedema i stället.
Vi var som dränkta katter när vi kom tillbaka till bilarna.

Idag är vädret inte heller så bra så vi tar en lugn och mysig dag. Vovvarna ligger nedanför soffan och myser efter att ha busat en stund.

Jaha då har det gått ett par dagar till. Vad har hänt sedan sist??
Kommer knappt i håg..

Måndagen gick i städdagens tecken. Fast jisses vad trött jag var efter 10arbetsdagar på raken. Tur att det händer väldigt sällan. Tar kol på mig och stackars Maxi. Tur att många av passen var korta och att jag kunde hem och rasta honom.
På kvällen kom Jonas. Väldigt trevligt fast jag kände mig inte som världens bästa sällskap. Det tyckte visst han inte heller att jag var och jag klandrar honom inte. Får se var detta brakar vägen.

Igår och idag har inte varit så spännande. Fast jag har varit och hämtat en katt jag lovat passa ett tag. Får se hur det går med Maxi dock. Han är ju faktiskt prio ett även om jag tycker det är hemskt att säga.

En bild på Mogazzi eller Mogge som jag kallar honom.

Bjuder även på lite bilder från min, Åsa och vovvarnas promenad på Vedema i helgen.

Skulle egentligen ha varit ledig idag men har hoppat in på mitt gamla jobb. Man tackar inte nej till lite extra klirr i kassan så här i semestertider.
Kul och roligt att hälsa på personal och boende och det är kul att höra att de boende saknar mig och jag har saknat dem.
men...
Jag har definitivt gjort rätt val i att byta arbete. Jag trivs mycket mer i hemvården. Känns nästan inte som att man jobbar och jag går med glädje till jobbet. Det är även skööönt att kunna gå till jobbet och slippa köra. Man är piggare och gladare.
men...
Utan Skansen hade jag inte lärt känna den underbara Petra. Hon har fått upp mina ögon för många olika saker och fått mig att jobba på ett sätt jag trivs med. Hon är positiv och glad och har samma galna humor som jag.
En redig klippa..

Vissa männsikor tycker man sådär lite extra mkt om och ser upp till och en annan sådan människa är Åsa.

Åsa hon är en väldigt framåt och målmedveten tjej och trotts att jag är äldre ser jag upp till henne. Hon har mål som hon sätter upp och kämpar med och faktiskt lyckas med. Hon är underbar och som får mig att vilja växa och bli bättre som människa.
Att vi sedan har väldigt roligt när vi träffas och umgås gör ju allting bara mycket bättre.

Jessica
Rolig, snäll och allmänt tokig, precis som jag. Vad som än händer (nästan) tar hon det med en klackspark. Jag hör henne nästan aldrig klaga, vilket jag absolut själv hade gjort många gånger. Är nog en av de modigaste och positiva människor jag känner.

En relativ ny bekantskap till mig är Veronika. En av anledningarna till att jag faktiskt började umgås med henne är att vi har terv båda två och tyckte det kunde vara roligt och träna ihop och det är jag himla glad för. Vi är himla lika. Båda skrattar och pratar väldigt mycket men det är det som gör oss så charmiga.
Gillar våra promenad/jogging runder som vi är duktiga med. Det gör deg mycket lättare och roligare att umgås med Veronika och Viktor.



Jag har en heldel oxå som står mig närma fastän vi inte umgås så mycket. Ni vet vilka ni är och jag tycker så väldigt mycket om er och kommer alltid att finnas för er.

Att skriva detta verkar kanske vara ganska larvigt men det bryr jag mig inte om.

Allra bäst är dock min ÄLSKADE familj, mina bästa vänner och förebilder. Att man har fått turen att få underbara föräldrar, syskon, moster, mormor och farmor är helt fantastiskt. Alla ställer alltid upp för varandra när man behöver hjälp utan att det blir en massa tjat och gnat.
Älskar er!!